Tråd:
Hur förändrade du ditt tankesätt och gick ner i vikt??

Skrivet av IsaS den 12 mar 2011

Jag tycker inte man ska döma ut pulverdieter. Det är ett utmärkt sätt att starta upp sin viktnedgång. Kör t ex Cambridgekuren i två veckor och gå därefter över till strikt mathållning. Du har då effektivt blivit av med sockersuget och krympt magsäcken. Det är mycket lättare att komma ifrån småätandet mellan måltiderna och minska portionerna.
Somliga av oss behöver hjälp på vägen med en kickstart.

Ja det låter ju vettigt att starta på det viset och sen gå över till en sundare "normal" kost. En bra idé för att komma igång. Tack för tipset !

Jag tycker inte man ska döma ut pulverdieter. Det är ett utmärkt sätt att starta upp sin viktnedgång. Kör t ex Cambridgekuren i två veckor och gå därefter över till strikt mathållning. Du har då effektivt blivit av med sockersuget och krympt magsäcken. Det är mycket lättare att komma ifrån småätandet mellan måltiderna och minska portionerna.
Somliga av oss behöver hjälp på vägen med en kickstart.

För mig krävdes det ett mål och beslutsamhet att gå ner.

Efter 40 blev det allt svårare att hålla vikten trots att jag inte åt särskilt onyttigt men... jag är en godisråtta. Jag gjorde många halvhjärtade försök utan att gå ner de där kilona som smög sig på.

På foton kunde jag få se någon misstänkt lik mig själv...men vem var den runda tanten? {dont-know}

Inför 50-årsdagen kom vändningen. Den dagen vill man ju fira lite extra. Året innan när jag funderade på hur jag skulle fira så kom också tanken på vad jag skulle önska mig. Presenter kändes helt oviktigt... men en sak bestämde jag, den finaste presenten skulle jag ge till mig själv. Jag skulle gå ner de där retfulla (8) kilona. Den där tanten hon skulle inte vara med på min 50-årsdag!

Jag bantade inte utan tänkte långsiktigt. Sundare mat, äta oftare men nyttigare och mer motion.

Varje gång som jag tyckte lite synd om mig själv för att jag ville äta något gott men onyttigt så tänkte jag på "presenten". Att avstå var inte "synd om " utan något positivt och bra, en gåva till mig själv. Det här tänkandet behövdes bara precis i början.

Gissa hur skönt det kändes sen när jag stod i provrummet och provade plagg efter plagg som "passade". Framför allt så mår jag bättre och tanten på fotona är inte där {jump}

Skrivet av solvik207 den 8 mar 2011

Fråga som man bör ställa är;

Vill du gå ner i vikt?? I kilo?
Eller vill du minska i cm på din kropp.

Det är en ganska stor skillnad. Alla klarar inte båda sakerna. Om du tränar tex styrketräning kan du gå UPP i vikt men du minskar fettet och dina cm.

Själv har jag slutat fokusera mig på vågen utan tar fram måttbandet.
Klarade -2cm på magen och 1cm i midjan under februari. Står dock HELT still i vikt. Men det gör mig inget bara jag ser att det minskar i storlek i kläder.
Har dock fått 1sm större överarmar och 0.5cm större lår.men det är muskler.Trodde att dom hade emigrerat och flyttat från min kropp, men jag hittade dom under fettet.

//Solvik

Tänk dock också på att när du definierar/tränar upp din muskulatur så ökar din fettförbränning vid stillastående. Resultatet beror alltså mycket på hur kroppen är byggd från början.
Är du alltså tunn och i princip fettfri så kommer du snarare att gå upp i vikt om du tränar (och äter rätt), medan du i andra fall med stor sannolikhet kommer att gå ner i vikt om du tränar - och äter rätt.

Som någon nämnde här ovan; utgifterna skall vara högre än inkomsterna (enda gången det är okej :P)

Edit: för att gå ner i vikt (för att avsluta meningen).

Fråga som man bör ställa är;

Vill du gå ner i vikt?? I kilo?
Eller vill du minska i cm på din kropp.

Det är en ganska stor skillnad. Alla klarar inte båda sakerna. Om du tränar tex styrketräning kan du gå UPP i vikt men du minskar fettet och dina cm.

Själv har jag slutat fokusera mig på vågen utan tar fram måttbandet.
Klarade -2cm på magen och 1cm i midjan under februari. Står dock HELT still i vikt. Men det gör mig inget bara jag ser att det minskar i storlek i kläder.
Har dock fått 1sm större överarmar och 0.5cm större lår.men det är muskler.Trodde att dom hade emigrerat och flyttat från min kropp, men jag hittade dom under fettet.

//Solvik

Skrivet av Misty09 den 7 mar 2011

Visst är det konstigt hur hotade omgivningen känner sig så fort man lägger om kosten och resultaten börjar synas. Helt plötsligt ska alla bjuda och kommentarer som ....ja men en kan du ta eller du behöver väl inte gå ner i vikt lite kan du väl unna dig haglar över en. Äter man som förr säger ingen något. Varför är det så ?

Stress ska man inte underskatta. En jätteviktig bit i kampen mot kilona. Stresshormonet stänger fettcellerna effektivt{struggle}

Ja, gud förbjude att chefen och arbetskollegorna får höra under mötet att man är på diet och därför 'tyvärr' inte kan äta den där supergoda kakan de ställt fram för ALLA att ta litet av. Ack, de blickarna man skulle få! Det är ju fy skam att tacka nej.

Jag funderar dock på om det inte jag som åkt på otur helt enkelt, med att påbörja dieten just en vecka då det visat sig vara just extra många möten, middagsbjudningar - och enkvälls extraknäck i en restaurang som nästan enbart serverar friterat och fetgrillat. Då jag jobbat där heltid förut, med vana att ta för mig av både pommes frites och belgisk våffla, var det en sann kamp den kvällen...

Men, när jag sedan står där och borstar av kaksmulorna som kommit på mig då personer runtom tappat hakan över min plötsliga förändring - då känner jag mig plötsligt jäkligt bra. Och den stoltheten är värd långt mer än vilken kaka som helst i den här världen!

Min dotter har med hjälp av, för det första, eget beslut, för det andra mycket mindre portioner och inget godis och för det tredje motion bestående av dagliga promenader och simning ett par ggr i veckan, gått ner åtskilliga kilon redan. Men det allra viktigaste är att man själv är motiverad annars går det inte.

(Y)gör ju inget speciellt o älskar mat o dryck men väger mig var söndag o sen utgår jag från det kan nog inte bli tjock hehe men promenerat 3ggr per dag lång tid hjälp
er mycket

Skrivet av Isia88 den 7 mar 2011

Som flera andra säger, så gäller det att tänka på vad man äter. Det är precis som med ekonomi - ju mer medveten du blir om vad alla pengar går på, desto mer har du plötsligt över i kassan. Jag påbörjade en diet för lite mer än en vecka sedan, som heter Isodieten och den har jag följt någorlunda slaviskt hittills, samtidigt som jag börjat träna i genomsnitt 3 ggr i veckan. Och det verkar funka - har redan gått ner 1-2 kilo och mätt är jag i princip hela tiden.

Svårigheter som jag stött på under veckan är inte att låta bli frestelsen att äta godis, kakor, dricka läsk, äta desserter el. dyl. Det har snarare varit att vänner, bekanta och t o m chefer nästan propsar på mig allt det söta.
Men jag har stått emot så bra jag kunnat, och de gånger jag inte kunnat det så har jag väl tagit mig en liten munsbit. Världen går inte under för det! Du går inte upp ett kilo pga en tesked Nutella en gång - utan den sockerabstinens som du skapat när du sedan vill ha mer.

Det är bättre att anpassa sig till de nya omständigheterna på ett sansat, naturligt sätt än ett stressat, tänk på att stress utsöndrar ett hormon i kroppen som gör att du lägger på dig i vikt!

Visst är det konstigt hur hotade omgivningen känner sig så fort man lägger om kosten och resultaten börjar synas. Helt plötsligt ska alla bjuda och kommentarer som ....ja men en kan du ta eller du behöver väl inte gå ner i vikt lite kan du väl unna dig haglar över en. Äter man som förr säger ingen något. Varför är det så ?

Stress ska man inte underskatta. En jätteviktig bit i kampen mot kilona. Stresshormonet stänger fettcellerna effektivt{struggle}

Jag är "under konstruktion"... har kört Wii sport active nu ett tag, kan säga att som längst har jag kört 3 mànader i sträck, det var tufft med det gick, magen àkte in och ridlàren började försvinna, gick ner nästan 2 storlekar pà 3 mànader, helt fantastiskt.
Men tyvärr kom massor med resor och sànt i mellan + alla söt saker, och dà var tillbaka vid starten igen, nu har jag kört i 1,5 mànad, men lugnare, resultatet börja komma, men långsammare nu.... fà se hur länge det dröjer, men ni som orkar köp er Wii konsul och kör t.ex. just dance, eller wii fit, de är bàde roliga och skojiga + man gàr ner... det behövs ju bara 30 min om dagen, sà det har man tid med.
lycka till.

Tallriksmodellen, regelbunden motion och mental träning. Funkar !!!
Ät regelbundet mindre portioner, var 3-4 timme så sjunker inte blodockret och man riskerar inte att hamna i sockerfällorna. Enkel regel för viktminskining: Mindre inkomster än utgifter.
Lycka till!

Som flera andra säger, så gäller det att tänka på vad man äter. Det är precis som med ekonomi - ju mer medveten du blir om vad alla pengar går på, desto mer har du plötsligt över i kassan. Jag påbörjade en diet för lite mer än en vecka sedan, som heter Isodieten och den har jag följt någorlunda slaviskt hittills, samtidigt som jag börjat träna i genomsnitt 3 ggr i veckan. Och det verkar funka - har redan gått ner 1-2 kilo och mätt är jag i princip hela tiden.

Svårigheter som jag stött på under veckan är inte att låta bli frestelsen att äta godis, kakor, dricka läsk, äta desserter el. dyl. Det har snarare varit att vänner, bekanta och t o m chefer nästan propsar på mig allt det söta.
Men jag har stått emot så bra jag kunnat, och de gånger jag inte kunnat det så har jag väl tagit mig en liten munsbit. Världen går inte under för det! Du går inte upp ett kilo pga en tesked Nutella en gång - utan den sockerabstinens som du skapat när du sedan vill ha mer.

Det är bättre att anpassa sig till de nya omständigheterna på ett sansat, naturligt sätt än ett stressat, tänk på att stress utsöndrar ett hormon i kroppen som gör att du lägger på dig i vikt!