En känsla är ur en synvinkel något som inte existerar, ur en annan är känslor högst verkliga.
Känslor kan inte existera utan någon som upplever dem. En betraktare. Känslor lever också sina egna liv och förflyttar och förökar sig mellan kännande varelser.
Ofta när jag stannar upp och verkligen känner efter hur det är, alltså försöker att genomskåda mig själv lite, så upptäcker jag mycket av det jag tror mig känna är framkrystade kännslor somjag tycker att jag borde känna. Egentligen känner jag inte så mycket. Det är ganska lungt. Jag älskar min dotter innerligt, jag är lite allmänt orolig för vad framtiden innehåller. Annars är det inte mycket.
Därför tror jag att en känsla i många fall är sociala verktyg för att människor ska kunna skapa en gemensam platform att mötas på. Som hamnar där vi lägger till för att få träffa lite andra själar som seglar på det här havet livet.
