Ha ha! Jösses vad sjukt egentligen, tänk vilka saker en får vara med om. :D
Jag har en viss skräck för grävlingar...:( och jag antar att det bottnar i skräckhistorierna man fick höra som liten om att grävlingar biter fast i benet och inte släpper taget förrän det knakar. Jag lyssnade verkligen till tipset om att ha knäckebröd i stövlarna som skydd emot detta.
Nu stämmer väl inte det här, men ändå, jag vet bara att när jag möter grävlingar så stelnar jag till och går undan för att jag har de historierna i huvudet. :'(
Jag såg många av dessa djur som barn och i tonåren och tyckte det var otäckt att de var så himla snabba trots sin klumpiga kropp. En kompis till mig hade också kört på en grävling när hon cyklade hem en kväll och det var som att köra på en sten sade hon.
Jag var också ute och joggade en tidig morgon för flera år sedan och stannade för att dricka vatten, då plötsligt hörde jag ett himla gruffande och bökande under en stor gran och böjde mig ned för att se vad det var.
Skräcken steg när jag såg att det var en stor grå gammal grävling som bufflade i jorden och som långsamt höjde huvudet och luktade i luften emot mig (de har ju dålig syn vad jag vet så de använder luktsinnet).
Jag drog djupt efter andan, "Lugn Ullis, du är vuxen nu...grävlingar är inte farliga".
Men när det stora djuret kom emot mig slängde jag vattenflaskan, skrek rakt ut och lade benen på ryggen fort som sjutton hem!!
Snacka om att hjärtat slog, jag kollade mig hela tiden om också, helt övertygad om att jag skulle se en grävling i full fart rusa efter mig! Men det gjorde han ju inte.
Ärligt talat möter jag nästan hellre en björn eller varg. :o
Nåja, så kan det gå! :D
Apropå det, är det någon som sett en grävling ännu? Har de vaknat tro, eller kan jag vara lugn ett tag till? :p