Konsten att beskriva vin

Tycker ni att vin doftar vin och så är det bra med det? Ni behöver inte vara ledsna för det. Många vinproducenter håller med er och tycker att vin skall drickas och avnjutas, inte analyseras och spottas ut. Jag är den första att hålla med, men visst finns det tillfällen då man gärna vill prata om ett vin.

När en extra fin flaska har plockats fram t ex, som helt enkelt kräver en kommentar. Nu behöver inte vinprovning enbart betyda analysera och spotta ut. Det franska ordet ”déguster” betyder helt enkelt att avsmaka något noggrant, för att känna nyanser. Det innebär alltså att dricka vinet lite mer uppmärksamt än i vanliga fall, vilket inte behöver betyda att man har fyra glas framför sig i vit steril provningsmiljö. Det kan vara en kort avsmakning före middagen kommer på bordet för att kunna se hur vinet förändras, och eventuellt förbättras, tillsammans med maten.

Poetisk eller inte?
Men vi antar nu att ni är i en situation då ni måste, eller anser att ni vill kommentera ett vin. Tycker ni det är svårt att hitta lämpliga ord? Ska man anamma vissa vinskribenters ordrika och flödande språk, med smakkommentarer långa som romaner eller den poetiska stilen med uttryck som ”vinet smakade som morgondaggen på rosen”? Eller ska man helt enkelt vara kort och koncis, med en lättbegriplig kommentar som ”trevligt, men lite ungt vin”?

Eftersom upplevelsen av ett vin helt och hållet är en personlig sak, är det fritt fram att säga precis vad man vill om ett vin. Samtidigt vill man kanske att omgivningen ska förstå vad man menar. Som en liten hjälp på väg tittar vi här på vilka typer av aromer ett vin kan tänkas bjuda på.

Primäraromerna är de aromatiska dofterna från druvan, som gör att vi i många fall kan identifiera druvsorten. Dessa aromer är ofta fruktiga eller blommiga. Druvsorter där primäraromerna är framträdande är framför allt Muscat och Gewürztraminer men också Riesling och Sauvignon Blanc.

Sekundäraromerna uppstår under jäsningen och tertiäraromerna under lagringsperioden i fat och flaska. Då försvinner gradvis den friska, fruktiga druvaromen och i stället känner man dofter som mogna eller torkade frukter, fikon, tobak, cigarrlåda, multnande löv, läder och kafferostning.

Det är alltid lättare att identifiera ett vin och en druvsort som har kvar primäraromerna. Exempel: en Sauvignon Blanc (från t ex Sancerre) är mycket lätt att känna igen så länge primäraromerna dominerar, men lagras vinet på ekfat (vilket ibland är fallet i t ex Bordeaux och Kalifornien) tillkommer andra egenskaper från eken som gör att den aromatiska druvkaraktären minskar. Druvans ursprungliga egenskaper försvinner delvis. Ibland är det lättare att hitta beskrivningar på ett vin om man har de olika arom-familjerna i huvudet:

• Djurlukter: vilt, stall, läder
• Brända lukter: rökt, rostat bröd, kaffe, tjära, karamell
• Kemiska lukter: aceton, ättika, oxiderad
• Kryddiga lukter: kryddnejlika, peppar, kanel, ingefära, rosmarin, tryffel, lakrits, mint, vanilj
• Fruktlukter: svarta vinbär, hallon, körsbär, äpple, krusbär, plommon, mandel, aprikos, citron
• Torkade frukter: mandlar, nötter, fikon, katrin­plommon
• Blomlukter: viol, ros, jasmin, akasia
• Grönsakslukter: örter, hö, fuktiga löv, svamp, gröna blad
• Trälukter: cederträ, tall, cigarrlåda, jordkällare, tobak

Vad betyder alltså aromerna?
Friska, fruktiga aromer för tankarna till ungdom: hallon, svarta vinbär, krusbär, citrusfrukter, äpplen eller blomaromer som jasmin, kaprifol, acacia. Det mogna vinets aromer kan vara torkade frukter som russin, fikon, rostade nötter eller läder, multnande löv och svamp. Vin som har eklagrats för tankarna till vanilj, kafferostning, kryddnejlika, karamell…

Kända druvors karaktärsdrag Ett sätt att identifiera ett vin är att leta efter den dominerande druvsorten. De bästa druvsorterna har en karaktär som ofta går att känna igen var druvan än är odlad. Här följer några exempel på hur dessa druvor kan beskrivas:

• Cabernet Sauvignon: strävhet, stramhet, jordkällare, ceder, svarta vinbär, tobak Var: Bordeaux, Nya Världen
• Cabernet Franc: hallon, grön paprika, svarta vinbär, örterVar: Chinon, Bourgeuil, Saumur-Champigny
• Syrah: violer, svarta vinbär, hallon, kryddor, tjära, charkuterier Var: Rhône-dalen
• Pinot Noir: körsbär, hallon, påtaglig syrlighet, viss mjukhet och hetsighet, multnande lövVar: Bourgogne, Alsace, Sancerre
• Grenache: körsbär, kryddor, mogna frukter, fikon Var: Rhône-dalen, Provence, Languedoc
• Riesling: blommor, citrusfrukter, päron, mineraler, bensin Var: Alsace, Tyskland
• Sauvignon Blanc: fläder, rabarber, krusbär, gröna äpplen Var: Sancerre, Bordeaux
• Chenin Blanc: grapefrukt, honung, rosor, jasmin Var: Loire-dalen (Vouvray, Saumur m fl)
• Gewürztraminer: exotisk frukt, rosor Var: Alsace

Till sist, vad säger man då om man är på besök hos en vinbonde? Det räcker ofta med att säga att man tycker vinet är gott. Tycker man inte det, så kan man säga att det är intressant men lite ungt (vilket för det mesta är sant eftersom man ofta provar direkt från faten). De flesta vinbönder förväntar sig inte att man utbrister i långa monologer. Vin är till för att drickas framför allt, inte för att diskuteras.

av Britt Karlsson BKwine
2004-03-24