Melon i stora lass

Melon hör till samma familj som gurka och pumpa. Den största produktionen av vattenmelon sker i Kina och Turkiet, medan Kina och USA har den största produktionen av sockermeloner.
På latin heter melon Cucumis melo och omfattar många olika sorter. De sammanfattas under beteckningen sockermeloner, för att skilja dem från vattenmeloner, som tillhör en annan art – Citrullus lanatus.
Melonerna antas ursprungligen komma från varma delar av Asien där de odlats i årtusenden. Härifrån har de spridits via Mindre Asien till Europa och Afrika. Romarna kände till meloner. Det vet man eftersom frukten förekommer på avbildningar från det gamla Rom. Man anser att det är Columbus som fört melonerna till Amerika, där de blivit en betydelsefull gröda. Vattenmelonens vilda förfäder växer i torra delar av Afrika. Melon är en 1-årig klängväxt. De vattenrika frukterna innehåller en mängd frön. Det finns många sorter och former, bl.a. som följd av att meloner odlas överallt i världen och därför under mycket skilda förhållanden i de olika områdena.
De i Sverige vanligaste melontyperna är:

Nätmelonen är ganska stor, klotrund, med karakteristiskt, skrovligt nätverk på hela ytan. Färgen är gul. Fruktköttet gulorange.

Honungsmelonen är mindre än nätmelonen och lätt spetsig i ändarna. Skalet är glatt och har längsgående skåror. Vissa tidiga sorter är gula, medan vissa sena sorter har mörkgrönt skal. Fruktköttet är ljus gult.

Cantaloup är relativt liten, 10-15 cm i diameter. De vi importerar har i huvudsak nätkaraktär på skalet. Fruktköttet kan vara ljusgrönt eller orange beroende på sort.

Ogen och Galia är båda mycket söta och aromatiska små meloner. De har gulgrönt skal med längsgående mörkare strimmor. Ofta är skalet överdraget med ett ljusare nätmönster.

Charantais har ungefär samma egenskaper som Ogen och Galia.

Vattenmeloner är stora, ofta mycket stora, runda med glatt skal. Färgen är kraftigt mörkgrön eller strimmigt i gröna och gula nyanser, köttet är rött med insprängda svarta kärnor.

Kräftsallad med melon och mynta
10 personer
300 g skalade kräftstjärtar
1 ogenmelon
4 salladslökar
1 urkärnad röd spansk pepparfrukt
4 kvistar mynta
2 kvistar slätböladig persilja
2 msk pressad coitronsaft
3 msk olivolja
2 krm salt
1 krm nymald svartpeppar
ca 150 g blandade salladsblad

Skala, kärna ur och skär melonen i stora vitar. Skiva salladslök och pepparfrukt tunt. Finstrimla mynta- och persiljeblad. Blanda alltsammans i en bunke. Blanda citronsaft med olivolja, salt och peppar. Häll dressingen över kräftsalladen. Blanda om och vänd ner salladsbladen eller servera dem vid sidan om. Häll upp kräftsalladen i martiniglas.

Matklubben
2005-08-04