Skrivet av Metalmaid den 15 okt 2009
[quote]Skrivet av mariaengstrom den 15 okt 2009
Har bara ögnat igenom tråden fort, men min slutsats är iaf att det är bättre att äta mättatfett, kanske inte flera kg om dagen, utan "normal mängd" som man gjorde förr än att ha ett högt bmi...
Var hittar du logiken i det?
Att det inte är bra med högt BMI det vet nog de flesta som bär på lite övervikt men varför skulle mättat fett vara bättre för kroppen än fleromättat?
Äter man en LCHF-kost så borde det ju vara extra viktigt att ha koll på vilka fetter som påverkar LDL- respektive HDL-kolestorolet?
Är inte jag fel påläst så kan mättat fett höja LDL-kolestorolet och på sikt leda till åderförfettning. [/quote]
"Vad är kolesterol, och är det farligt?
Kolesterol har av en del kraftigt ifrågasatts som riskfaktor för hjärtsjukdom överhuvudtaget. Bland annat då det handlar om ett livsnödvändigt ämne. Utan något kolesterol i kroppen skulle man snabbt avlida. Kolesterol behövs bland annat för att täta kroppens celler mot omgivningen, och som byggsten för många av kroppens hormoner.
En mycket stor andel av de som får hjärtsjukdom har dessutom inte något förhöjt total-kolesterolvärde. Inte minst har kolesterol-teorin ifrågasatts i kretsar som inte köpt de tidigare fett- och kolesterolsnåla kostråden.
Efter ett halvt sekels forskning på kroppens omsättning av kolesterol och blodfetter, har man dock lärt sig en hel del intressant om dess relation till hjärtsjukdom.
Modernare syn
Det visar sig att just totalkolesterolvärdet i flertalet fall säger ganska lite om risken för sjukdom (utom i extremfall, vid genetiska avvikelser). Mycket säkrare riskvärdering får man genom att se på fördelningen av blodfetterna.
Problemet med detta är att det genast blir mer komplicerat. Budskapet att ”högt kolesterol är farligt” är lättförståeligt. Att börja analysera fördelningen av olika delar kräver kanske mer kunskap än de flesta är intresserade av.
Om du vill ha en snabbkurs skall jag här försöka förklara lite av detta spännande område, i en liten aning förenklad form.
Det mesta fettet i blodet transporteras i små ”förpackningar” som kallas lipoproteiner. De kan enkelt uppdelas i storleksordning:
•VLDL – kallas ”triglycerider” vid provsvar
•LDL
•HDL (*)
Ett vanligt kolesterolprov ger svar på ovanstående, samt totalmängden.
VLDL och LDL – det ”onda kolesterolet”
Först en förtydling – det ”onda kolesterolet” är vad många brukar kalla LDL. Det är dock livsnödvändigt, och bara farligt om man får för mycket av vissa delar av det.
Fettet man äter transporteras först till levern, där det packas in i stora förpackningar vid namn VLDL. Dessa släpps ut i blodet och binds periodvis till celler i kroppen som behöver tillskott av fett (för energi, eller som byggmaterial).
I takt med att mer och mer av fettet tas upp krymper VLDL allt mer, och när den krymt till en viss storlek kallas den LDL. Ända tills LDL tas upp helt av en cell fortsätter den att krympa allt mer och blir till en allt mindre och tätare LDL-partikel.
Det har visat sig att ju mindre och tätare desto lättare har den att bli oxiderad och fastna i skadad kärlvägg. Därmed kan den medverka i processen som ger hjärt-kärlsjukdom (som också beror på flera andra processer).
Intressant nog är det som ökar mängden av de minsta farligaste LDL mest inte fett, utan stora mängder snabba kolhydrater i kosten – mer om det nedan!
HDL – det ”goda kolesterolet”
HDL heter den förpackning som kan ta upp överskott av kolesterol från kroppen och transportera den tillbaka till levern (tvärtom mot LDL alltså). Höga nivåer av HDL sänker statistiskt sett risken för hjärtsjukdom kraftigt. Man spekulerar i om det beror på att det kan ta med sig fett och kolesterol som lagrats in i kärlväggar via små LDL.
Det som höjer det skyddande HDL mest är naturligt fett, såsom mättat fett. Stora mängder snabba kolhydrater sänker istället normalt HDL.
Hur kunde man ha så fel?
Om nu kolhydrater ger sämre blodfetter, och fett bättre, hur kan det komma sig att man de sista decennierna från officiellt håll sagt precis tvärtom? Det finns säkert flera anledningar till den saken, men den största är nog att man tidigt fokuserade på LDL som en av de främsta riskfaktorerna för hjärtsjukdom.
Man visste att mättat fett i kosten verkade höja LDL något (åtminstone på kort sikt, några månader). Sedan kom mediciner vid namn statiner (blodfettsänkare) och visade sig sänka både LDL, och risken för hjärtsjuka att få hjärtinfarkt.
Plötsligt blev det extremt lönsamt att rekommendera att kontrollera blodfetter, för att få sälja läkemedel mot detta. Ett exempel, Pfizer´s ”Lipitor”, sålde bara under 2006 för 12,6 miljarder dollar, vilket gjorde det till världens lönsammaste läkemedel.
Vi kommer få tillfälle diskutera statiner mer framöver. Det som gör det intressant i denna diskussion är att man hamnat i en extremt lönsam situation för många, med enorma resurser som naturligtvis vill förhindra att status quo ändras.
Frågan är om inte detta (och gammaldags prestige) är orsak till att man fortfarande fokuserar på sänkning av allt LDL som huvudmål för att undvika riskabla blodfetter. Nyare forskning visar nämligen som diskuterat ovan, att LDL egentligen består av partiklar med olika storlek. De stora ”fluffiga” LDL-partiklarna är inte särskilt farliga vad man vet. Ändå märks de mest i LDL-värdet eftersom de är störst, och det vanliga LDL-värdet endast är ett mängd-mått.
Stora ”fluffiga” LDL-partiklar ökas bland annat av mättat fett i kosten.
De mindre, tätare, farligare LDL-partiklarna märks ironiskt nog inte lika mycket i det vanliga LDL-värdet, just för att de är små. Dessa ökar framförallt av kolhydrater i kosten.
Nu är det mycket lönsammare för läkemedelsföretag att få sälja dyra mediciner till alla med ett förhöjt LDL-värde, istället för att bara sälja till de som har bevisad nytta av dem. Dessa är nämligen troligen betydligt färre än alla som får dem idag.
Ironiskt nog är själva orsaken till att fett och sedan mättat fett har kallats farligt just att de höjer LDL och totalkolesterol! Nu vet vi dock att denna höjning är i form av stora LDL-partiklar som inte är särskilt farliga, och i form av HDL som till och med skyddar.
När man sänker fettintaget enligt denna rekommendation lägger man vanligen istället till snabbsmälta kolhydrater, för att bli mätt. Dessa höjer nivåerna av små farliga LDL som dock inte märks så mycket vid vanligt LDL-prov, minskar de större ofarliga LDL, och sänker nivån av skyddande HDL. Dettta kan ge lite lägre totalkolesterol och LDL-värden vid prov, men med just den fördelning som förefaller öka risken för hjärtsjukdom!
Att äta mindre fett och mer kolhydrater leder alltså till att det goda HDL-kolesterolet sjunker, och att de skadliga triglyceriderna går upp. Triglycerider, som nämndes ovan, transporteras ut från levern i de VLDL-partiklar som med tiden minskar i storlek och blir till LDL. Dessa blir till allt mindre LDL-partiklar tills de tas upp. Höga halter av triglycerider leder till att mer små, täta, farliga LDL tenderar att bildas.
Prestige och paradigmtänkande
Man vet nu ganska väl hur det hela hänger ihop. Dessa samband är inte kontroversiella bland kolesterolforskare. Problemet är att denna kunskap går tvärtemot de tidigare råden. Dessa har ju varit att äta fettsnålt. Många medicinska auktoriteter vill säkert inte erkänna (ens för sig själva?) att de haft fel under alla år.
Pengar
Läkemedelsföretag vill inte ge upp stora delar av sin gigantiska marknad för mediciner på området. Och stora livsmedelsföretag vill inte få minskad försäljning av alla mycket lönsamma fettsnåla produkter. Resultatet är att denna nya kunskap naturligtvis inte är populär, och därmed motarbetas från alla möjliga håll.
Är det farligt att äta kolesterol?
Det har ofta sagts att man bör undvika att äta för mycket kolesterol, exempelvis i ägg. Äggula är det mest kolesterolrika man känner till – allt kolesterolet behövs troligen för att bygga alla celler i en kyckling. Man har dock aldrig kunnat visa att mindre kolesterol i kosten ger bättre hälsa. Inte heller har mediciner som minskar upptaget av kolesterol i tarmen (ex Ezetrol) visats ha någon positiv effekt på hälsan.
Det har visat sig att i runda tal 80% av det kolesterol kroppen behöver nybildas av kroppen själv, framförallt i levern. Äter man mindre kolesterol bildar kroppen mer själv. Äter man mer kolesterol bildar kroppen mindre. Kolesterolet i kosten spelar alltså en marginell roll, och troligen finns ingen anledning att bry sig om hur mycket man äter."
